HAREC - Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning

En studie om skolorna anpassar lokalerna för elever med hörselnedsättning

Om den akustiska miljön inte är bra har barnen svårare att uppfatta vad som sägs, vilket främst drabbar barn med hörselnedsättning men också barn med annat modersmål än svenska. Projektet samlar in fakta om hur skolorna anpassar den akustiska miljön för elever med hörselnedsättning. Studien berör elever med hörselnedsättning och innefattar 247 lokaler i 78 skolor fördelade på 24 av Skånes 33 kommuner

Kontakt:
Professor Stig Larsson

Ett samarbetsprojekt mellan mellan VSA-Svenska Special Arts och HAREC. Projektet syftar till att uppmärksamma och konkretisera situationen för kulturarbetare med funktionshinder med bl.a. teman som, bemötande, hjälpmedel, tillgänglighet, medias roll och som funktionshindrad konstnär. För många personer med funktionshinder är konsten ett viktigt uttrycksmedel då den representerar en värld av resurser och möjligheter att uttrycka sig utan sociala och fysiska hinder. Att kunna uttrycka sig kreativt stärker självkänslan och bidrar till den personliga utvecklingen. Kunskaperna om funktionshinder i kombination med kreativt skapande är små, vilket bidragit till svårigheter för kulturutövare med funktionshinder att obehindrat kunna ta del av och att verka i samhällets kulturutbud

Kontakt:
Professor Stig Larsson

I Sverige finns en lång tradition av egenföretagande bland personer med funktionshinder. Trots detta har det saknats kunskap kring hur enskilda företagare med funktionshinder verkar, under vilka omständigheter de etablerat företagen samt i vilka branscher verksamheten bedrivits och hur den utvecklats.

Stöd till start av näringsverksamhet, tidigare betecknat som starta eget-bidrag, utgör ett viktigt arbetsmarknadspolitiskt instrument i Sverige. Under de senaste tre åren har i genomsnitt drygt 7500 personer per månad uppburit denna form av stöd och ca 9 % av dessa är personer med någon form av arbetshandikapp.

Projektet inskränktes dock inte till att endast studera starta-eget-bidragets effekter, utan fokuserade främst på hur företagandet fungerar som sysselsättningsalternativ för personer med funktionshinder. Därför utgör denna studie ett viktigt led i att öka kunskaperna kring hur personer med funktionshinder kan starta egna företag och under vilka premisser dessa kan bedrivas framgångsrikt.

Inom projektet distribuerades en enkät till samtliga arbetshandikappade i hela landet som uppburit starta eget-bidrag under minst 6 månader år 1999, en population på ca 1000 personer. Eftersom enkäten skickades ut 2001 hade respondenterna cirka två års erfarenhet som egna företagare att redovisa. Utöver enkätstudien har även en intervjustudie genomförts. Denna riktades till en grupp om 30 företagare inom skilda branscher och med skilda funktionshinder. På detta sätt erhölls ett gediget kvantitativt och kvalitativt material.

Av undersökningen framkom att den vanligaste funktionshindrade företagaren är av svensk härkomst, 43 år och är rörelsehindrad eller har astma/allergi. Han har gymnasieutbildning och har startat företaget ensam, d v s utan kompanjon, i form av en enskild firma inom hantverks- eller hälso- och sjukvårdbranschen. Företagaren har inte haft någon tidigare erfarenhet av eget företagande men förberett sig för att starta eget genom att skaffa kunskap om marknaden samt göra en affärsplan. Han har erhållit startaeget-bidrag under sex månader, anser sig ha haft nytta av kontakter med Arbetsförmedlingen men ej deltagit i utbildningar finansierade av Arbetsmarknadsstyrelsen. Huvudmotiven för att starta egen verksamhet har varit arbetslöshet, strävan efter självförverkligande och att realisera egna idéer.

Andelen företag som fortfarande är verksamma två år efter start uppskattas till ca 60 %, vilket kan jämföras med mellan 60 och 70 % av verksamma företagare i befolkningen i övrigt. Överlevnadsgrad bland företag som startats av funktionshindrade personer med invandrarbakgrund är något lägre än bland övriga företag. Könsskillnaderna är negligerbara. Den främsta personliga anledningen till att funktionshindrade företagare avvecklar sina företag är sjukdom. Andra personliga orsaker till nedläggning är bl a känslan av att den sociala tryggheten blivit hotad och upplevelsen av att arbetsbördan blivit för stor. Liksom företagare i allmänhet, anger funktionshindrade entreprenörer bristande lönsamhet som den främsta ekonomiska nedläggningsorsaken.

Närmare 60 % av de funktionshindrade företagarna anser sig kunna försörja sig på inkomsten från sitt företag. Manliga företagare försörjer sig på sina företag i betydligt större utsträckning än kvinnliga. 13 % av de arbetshandikappade företagarna uppvisar en omsättning som överskrider 1 000 000 medan 33 % genererar mindre än 30 000 per år. Ca 14 % av de funktionshindrade entreprenörerna anser att inkomsten från företaget endast utgör en biinkomst.

Eftersom detta är den första studien i sitt slag i Sverige, och så vitt vi funnit även internationellt, bör den kunna få stor betydelse för fortsatta undersökningar inom området både nationellt och globalt. Den bör rimligen också kunna fungera som ett viktigt instrument för att förbättra praktisk handledning bl a inom AMS och bland företagskonsulter.

Kontakt:
Professor Stig Larsson

Syftet med projektet är att öka kunskapen om unga handikappades behov och önskemål genom att kartlägga och belysa såväl möjligheter som hinder och brister i det existerade stödsystemet. Genom att skapa kunskap om hur arrangemang i samband med aktivitetsersättning kan bidra till ökad sysselsättning och yrkesmässig integration för unga personer med funktionshinder kan projektet hjälpa en grupp unga handikappade att få utbildning, sysselsättning eller arbete.

Målgruppen för projektet är ungdomar mellan 19 och 30 år som har beviljats eller kommer att beviljas aktivitetsersättning, som tillhör handikappcentra vid FK Helsingborg eller Kristianstad och som är intresserade och villiga att delta i projektet.

Styrgruppen för projektet består av representanter från HAREC, HSO, Försäkringskassan och Arbetsföremdlingen.

Kontakt:
Projektledare Amanda Bengtsson

Det pågår ett arbete kring en internationell konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, redan idag finns det sk standardregler. Standardreglerna har – inte minst i Skandinavien – betytt mycket för att öka medvetandenivån kring ett delaktighetsperspektiv. Det gäller kanske i synnerhet inom olika offentliga organ, kommuner och landsting, t.ex. Region Skåne, har utarbetat handikappolitiska program, som explicit framhåller att man bygger på standardreglerna.

En internationell konvention kan på liknande sätt få en viss normerande effekt på olika policydokument runt omkring i världen också i vårt land. Här ligger emellertid utvecklingen inom funktionshinderområdet ofta i framkanten mätt med internationella mått. En internationell konvention kan i värsta fall innebära att ribban sänks istället för att höjas för de handikappolitiska ambitionerna. Därför är arbetet med den internationella konventionen i allra högsta grad någonting som angår alla, som arbetar med rehabilitering, habilitering och service åt personer med funktionshinder.

I projektet tittar man på hur normer och regler fungerar som förutsättningar och hinder för personer med funktionshinder.

Kontakt:
Professor Stig Larsson