HAREC - Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning

Cecilia Kjellman

cecilia.kjellman@hh.se

Fil.kand. 1989. Disputerar under våren 2003. Arbetat inom öppenvården i olika perioder vilket gett erfarenheter om framför allt äldre handikappade. Uppsatsarbete: 10p uppsats om hur synskadade lär sig att hantera och förstå sin omgivning Jag tänker alltså hittar jag (1986, stencil, Institutionen för Kulturgeografi och ekonomisk geografi).

Forskning/projekt: Förstudie av problem och metoder i den handikappades vardag. Projektet var ett samarbete med Centrum för rehabiliteringsteknik. Den kulturgeografiska uppgiften var att kartlägga ett antal flerhandikappades vardag, studera deras förmåga att genomföra olika sysslor och deras rörlighet när de fick tillgång till nya tekniska hjälpmedel. Nationalencyklopedin - försök med elektroniska NE i några användarmiljöer 1990-1991. I detta projekt undersöktes ett antal gravt synskadades möjlighet att använda datoranpassade hjälpmedel för att kunna tillgodogöra sig Nationalencyklopedin på cd-rom.

Avhandlingsarbete. I min avhandling studeras två olika grupper i samhället, som har det gemensamt att de båda måste genomgå drastiska förändringar i sin vardag. De två grupperna är a) unga manliga narkomaner som skall försöka anpassa sig till ett liv utan narkotika och b) äldre utvecklingsstörda som efter många års institutionstillvaro skall bryta upp och placeras ute i samhället i olika former av boende.

Forskningsområde: De mest centrala perspektiven i min forskning är hinder och möjligheter inom olika handikappgruppers vardag utifrån ett tidsgeografiskt synsätt och med platsens betydelse som viktig infallsvinkel. Det är viktigt att förstå vilken möjlighet olika grupper i samhället har att leva sina vardagsliv på olika platser. Rehabiliteringen måste sättas i relation till den omgivande miljön, hur människor behandlas och tas emot av samhället, men också hur både den yttre och inre miljön är planerad och hur detta underlättar eller försvårar vardagslivet för en handikappad person. I avhandlingsarbetet används ett tidsgeografiskt synsätt som kombineras med idéer från socialgeografin om hur rummet är ordnat och upplevs av olika människor. Kvalitativ metod bestående av intervjuer, observationer och promenader har använts vid insamlandet av det empiriska materialet. Genom de forskningsprojekt jag arbetat inom har jag kommit i kontakt med många människor med olika typer av handikapp och olika personalgrupper. För att få en helhetsbild av vardagen, vilka restriktioner som handikappade personer måste förhålla sig till och vilka projekt som är möjliga att genomföra blir även olika personalgrupper viktiga att ha kunskap om.