Att leva med långvarig psykossjukdom medför ett lidande för såväl den drabbade som för närstående. Vård och rehabilitering bedrivs företrädesvis med fokus på patologi och funktionsnivå, i specialiserad sjukhusvård eller ute i samhället enligt socialpsykiatriska principer. Den mening sjukdom, vård och dagligt liv har för den som lever med psykossjukdom och deras närstående är inte självklart i fokus. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet beskriver Susanne Syrén tillvaron med psykossjukdom och som närstående med utgångspunkt från deras upplevelser.